Mat

I dagens samhälle producerar och äter vi mer mat än vi någonsin gjort förut. Den ökade konsumtionen leder till en växande mängd sopor och en mängd utsläpp som bidrar till den globala uppvärmningen av vår planet. För att förhindra detta måste vi lära oss minska vår matkomsumtion och se till att välja rätt sorts mat. Här nedan kommer några tips för att minska dina utsläpp och samtidigt spara pengar!

 

Släng mindre mat
Matsvinn uppkommer i alla delar av mathanteringen och produktionen, vilket bidrar till stora koldioxidutsläpp och enorma kostnader. En vanlig svensk slänger i genomsnitt 100 kg livsmedel per år, motsvarande ca 200 kg koldioxid, varav 30 kg av livsmedlen är fullt ätbar mat. Därför är det viktigt att laga mat i rätt mängd eller frysa in resterna, och att äta upp allting som man lagt upp på tallriken. Ta hellre mindre portioner flera gånger än en stor portion där du slänger hälften. Planera dina inköp och gör en lista med allt du behöver köpa och håll dig till den. Undvik impulsköp till varje pris!



Bäst-före datum

Till skillnad från vad många tror är bäst före-datumet inte ett mått på när ett livsmedel inte är säkert att förtära längre. Det är ett mått på till vilket datum livsmedlet förväntas hålla sin kvalitet, dvs smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Alltså är allt som händer efter bäst före-datumet att kvaliteten inte kan garanteras, men produkten kan fortfarande vara fullt ätbar. Våga lita på dina sinnen - lukta, titta och smaka! Bäst före-datumet gäller för obruten förpackning, men även öppnade förpackningar kan hålla efter utgångsdatumet. Hållbarheten beror på en mängd olika faktorer, exempelvis hur livsmedlet är tillverkat och hur det förpackats och förvarats. Exempelvis kan ett öppnat paket mjölk som inte stått så länge i rumstemperatur hålla långt efter bäst före-datumet. Bäst före-datumet betyder, helt enkelt, endast bäst före. Det finns mängder mat som är duglig efteråt.
 

Skillnad är det med Sista förbrukningsdag. Väldigt känsliga livsmedel som färsk fisk, färsk kyckling, rå korv och köttfärs måste vara märkta med sista förbrukningsdag, och det är mycket viktigt att de förvaras i rätt temperatur- både i butiken (de får inte säljas efter sista förbrukningsdag) och hemma.



Köp närproducerat

Idag transporteras en stor del av vår mat från stora odlingar i andra länder. De transporteras med långtradare som lastas om flera gånger, ibland går maten t.o.m med flyg eller båt. I Sverige står lastbilstransporten av livsmedel för 15-20 % av de totala lastbilstransporterna i landet, och konsumentens hemtransport beräknas stå för en lika stor energianvändning. Väljer du närproducerat livsmedel istället minskar utsläppen från transportsektorn. Köper du även livsmedlet direkt från producenten minskar du utsläppen oerhört mycket. Detta innebär dock inte alltid att närproducerat är bäst för miljön. Exempelvis kräver odling av frukt och grönt i uppvärmda (av fossilt bränsle) växthus mer energi än frukt och grönt som transporterats hit men odlats på friland. Dock är en bra grundregel att närproducerat ofta är bäst för miljön (från och med 2009 tros 80 % av alla svenska växthus uppvärmas av biobränsle).



Att laga din egen mat!

Att äta halv och helfabrikat är enkelt och behändigt, men samtidigt är det väldigt dyrt och dåligt för miljön. Utöver alla konserveringsmedel, antioxidanter, modifierad stärkelse# (titta på innehållsförteckningen och få dig en chock!) så tar det på miljön att återvinna förpackningen och att frakta varorna. Att istället laga sin egen mat är sin egen belöning då det är miljövänligt, ekonomiskt, kul, och framförallt ofta godare!

Här är ett exempel på hur mycket dyrare det kan vara att köpa färdig mat istället för att laga den själv!
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

​

Ät mer vegetariskt
Alla djur som används i lantbruket konkurrerar med människan om mat, men även mark, vatten och energi. Att producera kött kräver minst tio gånger mer mark än odling av grönt med motsvarande energi och närings-innehåll. Exempelvis går det åt 4000 m2 åker per år för att odla 9000 kg potatis, kontra 70 kg kött. 800 miljoner människor i världen lider av undernäring och 20-60 miljoner svälter ihjäl varje år, men ändå exporterar många U-länder grödor som fungerar som människoföda till I-länder som djurfoder. 90% av energin försvinner mellan varje led i utfordringen av djuren. Det är även brist på rent vatten i världens U-länder. Trots detta beräknas hälften av all vattenanvändning i USA gå till uppfödning av nötkreatur.
 

Istället för att äta kött och fisk kan man istället äta baljväxter såsom bönor, ärtor och linser, som alla innehåller mängder protein och är mycket energisnålare och billigare i produktionen. Dessutom innehåller de viktiga mineraler och vitaminer som behövs för att kroppen ska fungera, som man annars finner i kött.
 

Det är inte nödvändigt att sluta äta kött, bara att äta mer fisk och framförallt grönsaker. Kanske skulle det vara en bra omväxling att äta vegetariskt några gånger i veckan? Du kommer, om inte annat, definitivt att märka skillnad i din plånbok!

 

​Skillnad på kött och kött

Att äta mindre kött är ett bra råd för att minska utsläpp och för att leva mer ekonomiskt, men kom ihåg att det är en stor skillnad på kött och kött. Inte ens om du äter kyckling en hel vecka släpper du ut lika mycket koldioxid som en portion nötkött släpper ut. I tabellen nedanför kan ni se hur mycket koldioxid olika sorters mat släpper ut.



​





























​

​



Som du ser orsakar produktionen av nötkött stora mängder utsläpp av koldioxid varje år.Mängden utsläpp är 3 gånger större än torsk, 5 gånger större än griskött och hela 17 gånger mer än bönor eller kikärtor, då man äter det en gång i vecka.Därför är det viktigt att äta vegetariskt åtminståne någon eller några gånger i veckan. Det sänker utsläppen mer än du tror. Välj svenskt kött så ofta du kan för att minska transportutsläppen# och välj ekologiska (KRAV-märkta) livsmedel då djurens villkor är mycket bättre på KRAV-gårdar än på vanliga traditionella gårdar.



Kranvatten istället för flaskvatten

Även om maten har störst klimatpåverkan kräver även det vi dricker energi när det produceras, packeteras och skickas iväg. I Sverige har vi turen att ha tillgång till rent vatten direkt från kranen, till skillnad från många andra länder, och därför är det en onödig belastning för miljön att köpa vatten på flaska. Försäljningen av flaskvatten har mer än fördubblats sedan 1990, och idag dricker medelsvensken ca 20 liter flaskvatten per år. Detta innebär att 367 000 ton flaskvatten transporteras varje år, vilket motsvarar drygt 30 000 ton koldioxidutsläpp. Dessutom släpps det ut 70 000 ton koldioxid vid tillverkning och slutanvändning (förbränning av plast), vilket sammanlagt blir 100 000 ton koldioxid. Detta motsvarar 16 000 oljeeldade villor.

Etiketterna säger att vattnet är väldigt rent och det innehåller många mineraler, men innehållet av mineraler varierar en hel del, både i flask- och kranvatten. Flaskvatten är heller inte på något sätt renare än kranvatten!
Kranvatten är 1000 gånger billigare än flaskvatten och mycket bättre ur miljösynpunkt. Vill man ha kolsyrat vatten är det bättre att köpa en liten maskin som kolsyrar kranvatten i återanvändbara flaskor.