Varför miljösmart?

Vår värld är i ständig förändring och miljön förändras också därmed. Vi människor har rubbat naturens egen balans och har, mestadels under det senaste århundradet, satt klimatet ur balans. Vårt stora antal och våra levnadsvanor påverkar vår miljö och kommer i framtiden resultera i ödesdigra konsekvenser. Ett varmare klimat kommer att resultera i rubbade ekosystem, utrotade arter, höjd vattennivå, naturkatastrofer och ekonomiska kostnader som idag är svåra att förutse. Utvecklingen är helt enkelt inte hållbar, och åtgärder måste göras snarast för att få bukt med problematiken kring miljön.

Det finns flera problem som har att göra med den mänskliga påverkan på miljön. Vi använder idag mer resurser än vi borde, och lämnar också efter oss ett stort sk. ekologiskt fotavtryck. De rika länderna använder och utnyttjar över lag en större del av jordens resurser än utvecklingsländerna, och har även större möjligheter att åtgärda och lösa problemen. Trots detta fortsätter miljöförstöringen i ökande takt. Forskning visar att vi hade behövt ungefär tre jordklot för att kunna fortsätta leva och utnyttja naturresurserna i samma takt som vi gör idag.

Trots det stora klimathotet och de stora utmaningarna som väntar, är det viktigt att också se dessa som möjligheter. Vi har kunskapen och lösningarna, det är bara att sätta igång! Visst kan det kännas meningslöst ibland, att ens försöka lösa dessa gigantiska problem. Det är viktigt att inse att ingen kan göra allt ensam, men att det krävs att vi allihopa hjälper till. Det är de små handlingarna som tillsammans kan skapa stor förändring - många bäckar små. Dessutom kan man ofta spara pengar på att spara miljön. För att få reda på mer om hur du kan leva miljösmart och sänka dina egna kostnader, läs våra miljötips!

Global uppvärmning

När vi idag pratar om global uppvärmning och växthuseffekten menar vi det oftast som något dåligt, vi pratar om de hastiga förändringar som sker i vårt nutida klimat. I själva verket så är växthuseffekten något bra. Utan den skulle varken vi eller någon annan levande organism kunna leva på jorden!

Växthuseffekten påverkar balansen mellan inkommande och utgående solstrålning, vilket får jordens klimat att bli varmare eller kallare. Den största delen av solens strålar passerar genom atmosfären och när de når marken värmer de upp jordytan, som i sin tur skickar ut värmestrålning. Utav denna strålning hindras mycket av jordens växthusgaser, där de viktigaste komponenterna är vattenånga och koldioxid. Denna studsar sedan tillbaka och värmer återigen upp vår jord. En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på vår planet tack vare växthusgaserna.

Problemet är att idag ändras atmosfärens sammansättning av växthusgaser så snabbt, att jorden knappt hinner med. Förbränningen av fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas leder till en förstärkt växthuseffekt, likaså gör metangasen som släpps ut av alla boskap. Den hastiga temperaturökningen gör att ekosystem rubbas och att djurarter inte hinner anpassa sig och utrotas. Det är en snöbollseffekt som bara blir värre och värre, men ännu är det inte för sent.

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

De senaste trehundra åren har oroväckandes nog 40 % av alla världens skogareal försvunnit och de senaste hundra åren har mer än hälften av den tropiska regnskogen försvunnit. I tjugofem länder finns det till och med ingen skog kvar, tjugonio länder har mindre än 10 % och kommer snart inte ha någon om ingenting görs åt saken. Hela 96 % av skövlingen i världen sker i regnskogarna och det beräknas att världens skogstäcke varje år minskar med 7,3 miljoner hektar, vilket som vart sjätte år motsvarar ett helt Sverige täckt av skog.

Världens skogar täcker 40 % av jordens landyta men är hem till 90 % av alla arter på land. Regnskogarna täcker endast 7 % av Jordens landyta men är trots det hem till över hälften av dess arter. Vad som gör skogen så viktig, förutom att den är hem till djur, är att den hjälper till att sakta ner växthuseffekten genom att fånga upp mycket av den koldioxid vi människor släpper ut. Den förser oss även med mat, mediciner, byggmaterial och är viktig för vår psykiska och fysiska hälsa. När skogen avverkas försvinner inte bara dessa fördelar, men även kommer mycket av den bundna koldioxiden och andra växthusgaser att släppas ut och således bidra till, istället för att förhindra, den globala uppvärmningen.

17 % av människans utsläpp kommer från skogssektorn, vilket i nuläget är lika mycket som hela transportsektorns utsläpp. Varför avverkning sker finns det flera orsaker för. Oftast är det juridiskt sett brist på lagar och reglementen (samt att genomföra dem!), vilket gör det möjligt för skogsbolag att tjäna snabba pengar. Korrumperade ledare och mutor spelar här en stor roll. Ekonomiskt sett är det kortsiktigt lönsammare att avverka skogen än att bevara den, detta för att skogsbolagen inte behöver betala för konsekvenserna, dvs utsläppen av koldioxid, rubbningen av ekosystemen etc. Det ger kortsiktigt mycket högre avkastning att omvandla marken till sojaproduktion eller palmoljeplantage än att driva ett konventionellt skogsbruk.

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

Ozonlagret

Ozon är en variation av syre som istället för två syremolekyler har tre stycken. Vid förhållandena som råder i jordens atmosfär är det en gas. Merparten av ozonet, 90%, befinner sig i stratosfären på cirka tio-femtio kilometers höjd. 10% av ozonet befinner sig i troposfären, under tio kilometer, och är där ett miljöproblem som orsakar problem på bland annat grödor, gummi och människors slemhinnor. Det marknära ozonet bildas genom att solens UV-strålar spjälkar sönder syremolekyler, O2 och därefter kan fria syremolekyler slås ihop med syreatomer till ozon.

Ozonlagret fungerar filtrerande och skyddar mot den skadligaste UV-strålningen. Ett drastiskt minskat ozonlager skulle leda till att mer UV-ljus nådde jordytan. För människor skulle det innebära ökad risk för hudcancer, skador på ögon och slemhinnor samt en negativ påverkan på immunsystemet. Det kan även påverka ekosystemen, ge mindre skördar och störa näringskedjan i havet. Man skall heller inte glömma de kostnader som tillkommer i samband med att material som gummi, plast och färger bryts ned av UV-strålning.

Ozonet byggs upp och bryts ner konstant, men i samband med att människan släppt ut ozonnedbrytande gaser, främst ämnena CFC och HCFC, har nedbrytningen påskyndats. CFC är ett mycket stabilt ämne och kan finnas kvar i troposfären i flera år. När det väl bryts ned kan kloratomerna som finns i ämnena reagera med ozon. En enda kloratom kan bryta ned över 100.000 ozonmolekyler.

Även den globala uppvärmingen påverkar ozonlagret negativt. När klimatet vid jordytan blir varmare minskar temperaturen i stratosfären, där ozonet finns. Dessa förhållanden gynnar uppkomsten av PSC (polar stratospheric clouds, eller pärlemormoln). Reaktionerna som bryter ner ozon går mycket snabbare på ytan av dessa moln än vad de annars vanligtvis gör. Alltså påskyndar den globala uppvärmingen nedbrytandet av ozon. Detta resulterar i en ond cirkel.

För att stoppa uttunnandet av ozonlagret måste vi sluta producera och använda ozonnedbrytande ämnen, samt ta om hand om de som redan finns. Utsläppen från Sveriges sida har i stort sett upphört sedan 2010.

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

Övergödning

Havets organismer har alltid varit beroende av att näringsämnen tillförts havet, och det är därför från början inget miljöproblem. Problemen uppstår när alldeles för mycket näringsämnen tillförs och havet inte längre kan klara av att ta till vara på de stora mängderna gödningsämnen.

Efter andra världskriget har användningen och utsläppen av näringsämnen, främst fosfor och kväve, ökat i jordbruken och i industrierna. Ungefär en fjärdedel av den totala tillförseln är från naturliga källor, men resten är antropogen, det vill säga orsakad av människan. Med näringsämnen menas grundämnen som organismer med fotosyntes (till exempel växtplankton) behöver för att utvecklas normalt. De enorma utsläppen har lett till en övergödning av våra hav, där den ökade näringen har har resulterat i en ökad tillväxt hos exempelvis växtplankton. När växtplanktonen dör lämnar de på efter sig en stor mängd dött organiskt material som till sist hamnar på bottnen för att brytas ner av mikroorganismer. Om mängden dött organiskt material överstiger gränsen för vad havet klarar av att ta hand om kan det bli syrebrist vid bottnen. Detta kan, om syrehalten inte ökar igen, leda till bottendöd och i längden även livlösa hav. När syrehalten understiger 2ml/L flyr fisken som lever på bottnen och när allt syre är förbrukat bildas giftiga svavelväten som dödar alla djur som inte kan fly.

Konsekvenserna är olika för olika hav, men särskilt känsligt är Östersjön. Östersjön består av bräckt vatten och står endast genom Kattegatt och Skagerak i förbindelse med Atlanten, med i jämförelse god syretillförsel.

För att lösa problemen är den uppenbara lösningen att minska näringstillförseln till haven, men även om detta görs kommer det att ta lång tid innan det får någon effekt. En annan idé är att pumpa ner stora mängder syre, detta alternativ forskas det på för fullt.

Vill du ha mer information om läget och vad som görs för att rädda östersjön, besök www.havet.nu för mer informtation.

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

Skövling av Regnskogen

Under de senaste 100 åren har 40 % av jordens alla skogar försvunnit